Vi äro predikanter....

Hos denna pastorsfamilj spenderade vi helgen. Här bodde vi. 

Glada pricken i mitten är vår afrikanska pappa. De andra är pastorerna i byn. Förenade.

Här får vi vår gåva: en skrikande koko (kyckling). 

Barn i byn.

Predikanter..eller ja :) I helgen åkte vi i  Missionteamet = Jonas, Pauline, Emma, Linnea, Josefin, Fadern, Sonen och den Heliga ande på en bilresa till en by som heter "kom och se" på Svenska. Vi hade en fantastisk helg där vi var med på många härliga gudstjänster, det var en helg i försoningens namn:) Flera pastorer från olika kyrkor som inte samtalat med varandra under en lång tid samlades i den här kyrkan under helgen.

Efter att suttit inklämda 4 stycken i baksätet och skumpat i över en timme, så kom vi äntligen fram till byn. Där fick vi ett varmt välkomnande. Vi sov i ett lerhus hemma hos pastorsfamiljen, dom hade gjort i ordning ett rum till oss.
Innan den den första gudstjänsten, blev vi bjudna på Sött te och chapati (liknar pannkakor gjorda på vetemjöl och olja). När vi satt inne i huset så hörde vi hur dom började spela musik från kyrkan, men det var ingen som stressade. Gudtjänsten började 1,5 timme senare, det var som att det var helt naturligt! för att varför ska man stressa. När vi hade ätit klart så gick vi till kyrkan, som låg 5 meter från vårt hus där vi sov. Vi förstod inte att det var en kyrka först, så när Jonas sa att vi skulle gå och besöka kyrkan. Då tog vi med oss rejält med vatten och bekväma skor, men sen visade det sig att kyrkan var rätt framför näsan på oss.
På den första gudstjänsten predikande Josefin och Emma. Josefin  pratade om att vi alla är Guds barn och att vi är älskade. Vi kan se barnen som våra förebilder deras sätt att se på livet och att uttrycka sig på. Barn älskar villkorslöst. Hon predikade från hjärtat till barnen. På den gudstjänsten var det otroligt nog jätte mycket barn som satt längst fram på golvet. Josse sa: "Det var så härligt att se alla barnen!"
Det var mycket musik och olika körer med härliga danssteg. Därefter predikade Emma, hon pratade om Jesus hjärta. Om du hade Jesus hjärta hur skulle ditt liv förändras? Hon fångade församilngen, man såg att folk tänkte till när hon predikade. Emma själv tycket att det var lite varmt i kyrkan och tänkte: hmm det rinner mellan mina ben, är det kiss eller mens?"
Nästa gudstjänst hölls i en kyrka som låg på ett berg i närheten, vi vandrade upp där på eftermiddagen. Där uppe såg vi en fantastisk utsikt, det kändes otroligt! tänk att vi verkligen är i Afrika. Innan gudstjänsten började blev vi bjudna på mat tillsammans med pastorerna från de olika kyrkorna, det var en spänd måltid kan man säga. Under middagen förstod vi inte varför det var så spänt, det var först efteråt som vi fick reda på anledningen. Jonas sa att dom inte hade pratat med varandra sedan 1997.
Kyrkan på berget var fint gjord den var rejäl med högt till tak, den är byggd av en man från Göteborg. Linnea predikade på den gudstjänsten, hon pratade om berg. Berg kan vara ett hinder mellan relationer. På berg så kommer vi närmare Gud, vi kan se Gud ansikte mot ansikte. Han låter sin kärlek lysa över oss. Linnea inledde predikan med: I lift up my eyes to the hills.
Efter mötet på berget gick vi ner mot byn, det var en fin promenad. Vi gick tillsammans med en massa barn och pastorer, det var en härlig skara. Vi gick hem till en pastor, vi träffade hans familj och Josse tog en massa kort. Innan vi gick bad Linnea för deras hus och för deras familj. Sen började vi lite spontant att sjunga svensk lovsång.
När mörkret hade börjat falla gick vi hemåt, men det hade hunnit blivit kol svart innan vi kommit tillbaka.
På kvällen samlades hela byn framför en liten tv, alla satt och hade trevligt tillsammans och skrattade. Senare på kvällen predikade Jonas lite snabbt utomhus, det började spö regna så det blev inte så länge.
Framåt midnatt  gick vi och la oss, vi hade 2 sängar som vi delade på. Emma och Linnea delade på en säng. Pauline och Josse delade på en säng som var ungefär som en 90 säng, men det var mysigt.
Det spö regnade nästan hela natten, så man hörde hur regnet slog mot plåttaket.
Vi ställde klockan på 6, för att vi ville se soluppgången. Men vid 05:45 hör vi Jonas: Josefin Josefin are you awake? När vi kom upp på berget höll solen precis på att gå upp, det var molnigt. Men det var en strimma där man såg himmelen. Solen gick fort upp längs horisonten. Vi såg solen i några minuter, innan den försvann upp bland molnen. Det var fridfull och  vackert. I ett ögonblick förenades jord och himmel med varandra.
När vi kom tillbaka ner till byn fick vi Te och chapati x2, efteråt gick på gudstjänsten. Pauline predikade på den gudstjänsten. Hon pratade om att vi alltid är burna av Gud, han finnas där. Ibland kan livet vara som en öken. Jesus har en plan för dig! Gud möter oss i vår vardag. Efter så intog resten av missonteamet scenen lovsång. (på dig min Gud förtröstar jag tillägnad Jake Sällström)
Efteråt så samlades vi för att äta. Dom bjöd på läsk, såklart:) Dom sa att dom ville ge oss en gåva, så dom kom med en levande kyckling till oss. Men som tur var "glömde" vi den när vi skulle åka hem i bilen.

Vi en underbar helg. Jonas sa att: "det här är nog större än ni kan förstå" Vi ber för samarbete mellan dom här pastorerna och kyrkorna, kanske att den här helgen kan bidra till försoning. Vi lyfter vår blick mot berget. Vart i från kommer vår hjälp? Ps 121